nu har jag packat klart min enorma väska. jag tror nog jag är världssämst på det. liksom varenda tröja blir så otroligt fin så man inte har hjärta att lämna den hemma. och så tycker jag alltid att jag organiserar allt så fantastisk bra i väskan, men i slutändan springer jag runt och trycker ner lite grejer här och där. dessutom blir den alltid större än mig, och jag orkar inte bära ner den för trappan utan att stanna upp efter varje steg för att kunna andas. tre ord:  S Ä M S T