never, never, never give up

vet ni vad? det är verkligen inte skönt att sitta på golvet, i exakt samma ställning under en lååånglåång tid. om det händer kan man ställa sig upp o skaka rumpaan lite, bara för att sen sätta sig i samma ställning igen. det är bra, nej.

förresten, när jag vamdrade hem från tåget förut kom det en tjej med en tröja, bara ben och vita stövlar till det. liksom det är januari, hon måste ju varit lite väl tidigt ute eller så hade hon extreeeemt bråttom på morgonen så hon glömde byxor. det förblir ett mysterium...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0