idag handlade jag en klänning, tre par trosor och en bh för 169 kronor. svenska kronor that is. fattar ni hur billigt det ÄR? det kändes nästan fel att inte ge tjejen i kassan mer pengar. ja. det kändes nästan som ett rån. fast det kändes samtidigt jävligt gööööötttttt. jag dog lite inombords när jag jag hem. nu får vi bara hålla tummarna att jag inte har fått för mycket smak för det här med rån. för ni vill ju inte att jag ska hamna bakom galler, ni skulle ju sakna mig så mycket att ni skulle dö. ja. det skulle ni. faktiskt.

nu ska jag återgå till mina läxor. jag tänkte göra mig av med lite av berget i alla fall. men jag börjar fundera på om mitt läxberg är som han pojken med guldbyxorna. eller asså som hans byxor dåraaa. inte som själva pojken. han är ju inte ett dugg lik ett berg. men jag hoppas verkligen att det börjar krympa snart. annars kanske jag ger upp mitt yrke som livsnjutare och skuttar ut genom mitt fönster. fast jag kan egentligen inte göra så. för edward cullen springer runt på mitt golv just nu. och om jag skulle försvinna ut genom fönstret skulle jag ju inte kunna stänga det efter mig. och jag vill ju inte ta med edddiepeddie till helvetet. han är bara ett år, lillen. han har inte ens hunnit gifta sig eller nått!