nu var det minsann ett bra tag sen jag kladdade lite här. och jag vet att ni saknat mig så jag kände att det var dags nu. min helg skulle bli på ett sätt men så blev den inte som den skulle bli men den blir nog bra ändå. hängde ni med där? ibland kan jag vara lite snabb i svängarna. och ibland så är jag inte det.

idag är det ju faktiskt våffeldagen. och eftersom min familj är så himla mycket svensson så åt vi självfallet våfflor förut. med grädde. med sylt. med kniv. och med gaffel. men jag var lite besviken efteråt. jag orkade bara två....... så hiiiimla dåligt av mig. men jag har en teori om varför det gick så dåligt. jag åt inte våffla med grädde. jag åt grädde med våffla. could be way. ehe.

näääävetnivad. nu ska jag återgå till att inte göra något. och sen ska jag inte göra något lite till.
hare fint vänner.

här var det dött. ännu mera dött.
anyway, våren är här och det tackar vi för. asfalt, converse och cykel. mhmmmmm. idag var jag tillomää så häftig så jag lämnade halsduken at home.
idag har vart en bra dag. jag har köpt mig ett par hela byxor. jag har utökat min conversefamilj lite till, utan att använda en endaste liten krona. (ibland är det bra att ha en nej- jag-har-inte-kommit-i-målbrotten-utan-jag-är-hes-bror) och skrivit ännu lite mera historia, hehe. så nu ska jag sooova lite.

BOOM BOOM BOOM LET ME HEAR YOU SAY WAY HOOOO

jag har bokat teorikurs idag. herregud, nu är det på riktigt. allt går så himlans fort. jag är stor snart och jag vet inte hur man gör när man är stor.. men jag tycker om det, att bli stor alltså. som jag har väntat och längtat och längtat och väntat. aaaaaah

idag snöade det lite. jag ville ta ett skutt ut genom fönster och falla mot marken och känna asfalten tränga in i min kropp. så deprimerad blev jag. true story. men det slutade efter 4 minuter. då ville jag hoppa tillbaka in genom fönster igen.

sen blåste det storm när vi skulle till bussen. då ville jag slicka asfalt igen. men sen nådde vi resecentrum och värmen omfamnade oss. då ville jag bara åka hem.

nu sitter jag här och studerar. naturkunskap b närmare bestämt. och jag är glad. för det är bara cirkus 6 naturklektioner kvar. sen är kursen sluuut. så u n d e r b a r t. och jag är stolt att jag klarade mig igenom den. och den var frivillig tillochmed! hur bra är jag? typ bra. ja.

nääää nu ska jag skriva klart den sista lilla punkten. som förövrigt inte alls vill ploppa ut på papperet. tangenterna liksom trasslar ihop sig och allt blir bara ett osammanhängande kladd. men hellre kladd än inget alls. så aaa. puss.


Såhär kan man se ut när man studerar naturkunskap. men jag är lite lurig. för bilden är inte tagen nu. så egentligen så vet ni inte om jag faktiskt ser ut såhär när jag studerar naturkunskap precis idag. hehehe. you can call me luriga-my. hehehe.

IDAG HAR JAG SETT ASFALT, GÅTT PÅ ASFALT OCH KÄNT PÅ ASFALT (dock inte fysiskt, utan jag har inbillat mig att jag känt på det). känslan är unbeskrivable peoplee, UNBESKRIVABLE.

man har verkligen tid att blogga när man inte gör läxor. för aaa jag har typ insett att jag inte kommer att göra några läxor denna fredag. och jag vet att jag kommer må dåligt på grund av det imorgon. men som jag brukar säga: det är ett senare problem.

har precis ätit en halv blåbärsmuffin. mamma åt den andra halvan. den största. jävligt lågt.

ska snart lägga mig i min säng och försöka sova. det kommer gå ungefär lika bra som det gick för Ludvig XVI under den franska revolutionen. alltså inte så bra. men jag måste. för imorgon ska jag övningsköra för första gången sen i oktober. det var jättelänge sen för er som inte förstod det. jag kommer inte ens ihåg vilken pedal som är vilken. ännu värre är det när det gäller växelspaken. men jag kan ju meddela imorgon om jag överlevde.

bara för att det är fredag (och för att jag verkligen inte vill ta fram naturboken) så har jag satt ihop en såndär fin liten spellista som bara jag kan. den är faktiskt riktigt fin. sådär lite sommrig och mysig. och hjärtig. jag blir nästan sådär lite pirrigt kär när jag lyssnar på den. nivet sådär pirrigt kär som man blev när man gick i tvåan och man jagade den där killen som fått hjärtat att slå lite fortare runt hela skolgården. helst inne bland taggiga buskar så att man skrapade upp både den ena och den andra armen. ja. precis så känns det. gåshuden liksom kryper fram längs varje kvadratcentimeter av kroppen. en liten pluttig centimeter i taget så att man verkligen känner den sprida sig. och det känns bra. brabrabra.

okej. nu ska jag sluta skriva massa konstiga saker. men jag vill verkligen inte ta tag i mina läxor. för dom gör inte så att det pirrar det minsta. inte ens i lilltån.

här har ni den i alla fall. enjoy. i will.
http://open.spotify.com/user/typmy/playlist/0NQN3duLev2feUAVinok0D

dagens det-här-har-jag-kommit-på-grej: det är dyrt med fika. jag skrev ju igår att jag tänkte ta alltihopa. men inte fasen tillåter min plånka att jag köper tre olika kakor. nästa gång kanske man ska köra en ove och typ ba "the plånka is at home". men jag vet inte.

anywhooo. det är fredag idag. helg. mysigt. jag ska äta fläskfilé snart. med bianässås. och jag orkar inte googla hur det stavas. så aaaa. tufff luck. det ska bli gott i vilket fall som helst.

senare ska jag göra massa läxor. jagvet. sorligt. men livet är inte alltid roligt. ibland är det fyllt med lärare (läs: sadister) som öser läxor (läs: tar ifrån dig din fritid och gör ditt liv till ett helvete) på en. och jag som funderade på att läsa till lärare. NEJ. jag har nog gett upp det. att plåga barn har väl aldrig riktigt varit min grej liksom. ska nog bli brandman istället. dom räddar barn. det är mycket bättre.

nu ska jag försöka luska ut om lukten som precis nådde mina näsborrar var brända fläskfilér eller pappas fisar. man vet aldrig riktigt med den gubben.

ha en fin helg alla tre! TTYS. hehehe

hola people
egentligen borde jag sova. det är ju en dag imorgon också. förresten så  gör det himlans ont i hjärtat när man ställer klockan på 05.30. så jag gjorde inte det. jag ställde den på 05.40 istället.

imorgon är det fredag, för er retards som missat det. då ska jag fika. funderar på att ta en chokladboll. eller kanske kladdkaka. fast en kärleksmums skulle ju faktiskt sitta fint. kanske tar jag alltihop. fast då blir man kanske tjock. och tjock är tydigen inte bra i dessa tider. för tjock är tydligen lika med ful. och ful är tydligen inte bra. men är jag en död fisk? njaaaaaaaaaa. sist jag kollade så var jag en högts levande individ som inte gjorde som andra säger. så vet ni? jag tänker ta alltihop. sen att jag får kärlproblem i 25årsåldern är ett senare problem.

näää. nu räcker det. om jag somnar nu får jag sova i alla fall 6 timmar och 10 minuter. och det är ju mer än 6 timmar och 5 minuter. så jag klagar inte.

fast eftersom det tog ett tag för mig att komma på en rubrik så stämmer inte mina uträckningar längre. så ja. ni kan ju faktiskt strunta i dom. eller så gör ni inte det. WHATEVAAAAAH.

jag märkte precis att min högra hälsena är svullen. det kan väl ändå inte vara helt bra?

förlåååt om jag tjatar om min nacke hela tiden, men istället för att uttrycka min smärta fysiskt använder jag mig av skriftspråket istället. mycket mer praktiskt. anywayy, det gör ont. ibland sådär megaont så man bara vill försvinna iväg till rymden och inte känna nån tyngd elelr smärta överhuvudtaget. eller gör det mindre ont i rymden förresten, jag får nog ta mig ett snack med crister fuglesang innan jag försöker mig på nåt sånt. från och med nu ska jag sluta prata om min nackeeee. tre ord bara: PAIN IN THE ASS. eller pain in the nacke för min del då kanske...



bythewayy, så har jag ännu en liten historia om min nej- jag-har-inte-kommit-i-målbrotten-utan-jag-är-hes-bror. han kastade precis in en liten röd godisbåt till mig, helt bara sådär, för att vara snäll antagligen. men istället för att träffa mig, så kastar han in den under sängen av alla ställen, längst in på platsen där bara damråttor vistas. och min nej- jag-har-inte-kommit-i-målbrotten-utan-jag-är-hes-bror vägrar att hämta den. hans kommentar till det hela var: aldrig i livet att jag hämtar den, jag kommer få panik och fastna! men lyckligtvis fick jag honom att hämta den tillslut. men när han väl krypit ut med den förskräckta lilla godisbåten stoppar han in den i sin egen mun och vandrar ut från mitt rum. hade det då inte varit lättare att äta upp den själv från början liksom, klanthövve till nej- jag-har-inte-kommit-i-målbrotten-utan-jag-är-hes-bror jag har!

jag har så in i räääva ont i min nacke. jag kan vrida huvudet åt höger, men när jag ska åt vänster tar det stopp. det var allt jag hade på hjärtat om man säger såå, nu ska jag gå och äta lite klibbris. åheej vad gott det ska bli.