idag är det söndag. precis som för en vecka sen. och exakt som för en vecka sedan innan det. en helt vanlig söndag. och jag har haft en megafin helg. jag bara älskar att mina kompisar fyller arton hela tiden. för det betyder att mina lördagar alltid blir lika trevliga. och så slipper jag melonfestivalen.

nu har jag precis fyllt min mage med tre portioner av pasta carbonara. så himla gott att jag dog lite. och nu ska jag nog återgå till att ha lite ångest för alla läxor jag borde gjort men inte gjort.

herrejösses vad helgen gick fort. bara sprang ifrån mig liksom. och för första gången på långlång tid har jag spenderat den i fina falköping, staden som gud kom ihåg. (till skillnad från tidaholm, staden han glömde.) hohehaa
anywaayy, jag har gjort lite allt möjligt. visat hur otroligt sämst jag är på bowling, burit stolarokuddarokläderokartonger o massa såntdär man bär när nån flyttar.
och dagen till ära ägde jag min lillepluttbror i tv-inställning. han körde på titta-på-knapparna-och-försöka-tänka- taktiken, medan jag körde trycka-på-knapparna-och-se-vad-som-händer. än en gång lyckades jag bevisa att det gåååår att fixa saker även om man kan ingenting. sådeså.

eftersom alla verkade vara så himlans förundrade över hur jag kunde skriva mitt prov så megafort igår tänkte jag att jag skulle förklara för er. jag ville nämligen med en tidigare buss och viljan att INTE missa den bussen var så stor att nått kickade igång inom mig. ni vet sånna däringa mammor som lyft bilar för rädda sina fastklämda barn. det var lite så igår. jag fick superkrafter. min hand liksom dansade och studsade fram över raderna utan att sluta. oavbrutet i 25 minuter vilade pennspettsen mot papperet och den var utom kontroll. jag tänkte knappt, bara skrev.

och jag är medveten om att jag har skrivit bättre prov i mitt liv. men hey. jag kom hem en hel timme tidigare än vad jag hade gjort om jag missat bussen. och en timme är värdefullt. ja. det är det. jag hann liksom både pilla bort navelludd OCH göra rent i mitt akvarium. eller asså. jag hade hunnit om jag hade haft ett. akvarium alltså. en navel har jag. jag tror alla har det. förutom killen i den där tv-serien kyle xy. och han blev ju typ mobbad på grund av sin obefintliga navel. så aaaa. jag tror alla har en. eller dom som saknar en säger nog inget till nån. för då kan man bli lika mobbad som kyle. och det vill man ju inte.

Min bästa vän är en fin flicka och en fin pojke.
När jag borstar tänderna blir mina tänder blåa. under fem sekunder är jag en avatar. sen spottar jag ut det, då blir jag josefine.
När jag lagar mat måste jag kolla spisen tio gånger om för att försäkra mig om att jag satt på rätt platta.

Jag är rädd för hissar, alldeles för djupt vatten och att vara ensam när det är mörkt.
Den värsta känslan är när allt känns omöjligt. som om någon satt upp stora tegelväggar framför en.
Den bästa känslan är när man får ett sms som talar om att någon tycker om en väldigt mycket, när man precis köpt ett åkpass på liseberg, när man åker longboard i solnedgången, när man lever.
Jag är bäst på att komma ihåg människors namn. nästan lite pinsamt bra.
Jag är sämst på att laga mat. när spisen och mikron är inblandade slutar det oftast i brända spislock eller explosioner i mikron.
Jag lyssnar på mina fina spotifylistor.
Jag pratar en del ibland.
Jag tycker om en fin pojke, när sängen är sådär mysigt varm och mjuk, filmer som är så fina att man fäller tårar, nybakat bröd med salami, sommarnätter med fina vänner.
Kärlek är fina grejer.
I somras hittade jag oskar.
Sist jag grät har jag ingen koll på. jag gråter lite då och då.
När jag vill tänka tittar jag ut genom och hoppas på att allt ska bli lite bättre.
När jag bakar så brukar alltid mamma stå bredvid. eller rättare sagt, när mamma bakar står josefine bredvid.
Just nu sitter jag i världens mest obekväma ställning. prova aldrig den, det säger jag er.
Om jag var ett djur skulle jag vara en giraff. då skulle jag för en gångs skull vara lite lång.

idag har vi haft idrottsprov. det var långt och raderna man skrev på var gjorda för lilliputtar. skrivkramp fick vi nog också, muskeln i handen spände sig alltså, det är inte bra, man ska verkligen inte hålla hårt i pennan. det är inte bra. nej. my gjorde sitt prov i räääserfart, och när alla vi andra interäserfartelever var färdiga, var hon ett hett diskutionsämne. hur mycket hann hon skriva på varje fråga egentligen? åt hon nån kuckelimuck- medocin som gjorde att hon fick räserhand? hade hon redan skrivit klart frågorna innan och i smyg klistrade på dom under provtiden? fick hon proffshjälp av batman och hans robin?... frågorna är mångaa...

bara för att my nu nämnde the notebook måste jag ta och titta på den. imorgon kanske kom jag på. sen ska jag läsa den boken. åh, jag är kääär i den. på riktigt, dundermegakär. i en film. åh



att pojken är väldigt fin gör ju saken bara ännu bättre. ÅH

när jag satt här i min säng och studerade inför morgondagens idrottochhälsaprov slog det mig att jossan kanske hade bloggat lite granna och jag var bara tvungen att ta mig en titt. och om jag hade rätt. och när jag läste hennes ord slog det mig att jag verkligen känner exakt samma. jag vill bli sådäringa vuxen som bara vuxna kan. jag vill betala räkningar och ha en egen soffa med massa olika kuddar i de konstigaste former och färger. jag vill diska utan att bli tillsagd att göra det. jag vill åka till ica och veckohandla med en såndäringa trevlig kille som bär kassarna och som vet vilket schampoo jag vill ha. och sen skulle jag gifta mig med honom bara för att han vet det. ja. så skulle det vara.

men innan jag blir sådär vuxen vill jag åka till paris och springa gata upp och gata ner och bara titta. på allt och alla. och sen när jag har tittat klart. ja, då skulle jag slå mig ner utanför ett café och kanske, men bara kanske, skulle jag där hitta min schampookille. med sådär ruffsigt hår och snett leende. och han skulle le det där leendet mot mig och jag skulle veta. veta att han. han är en såndär kille som vet vilket schampoo man vill ha.

ibland får jag sånadäringa SHAAPOFF's, liksom när jag har massamassa ideér och jag vill så mycket. jag liksoom planerar upp hela mitt liv på bara några minuter. i säkert en vecka nu har jag gått o drömt om livet efter studenten, när jag blir stor, när jag får bära en fin vit klänning och förhoppningsvis byta efternamn, när jag får egna barn och llt sånt där. jag lääängtar verkligen efter det. åh
jag säger då det, efter studenten då ska jag sannerligen leva.

hej lovers. ni vet dom däringa dagarna när man blir sådär supermegasugen på choklad och inser att man är laktosintolerant? ja. nivet. jag har haft fyra sånnnnna dagar i rad nu. det är så himla onajs. för så fort min tunga vidrör  den där ljuvliga lilla kvadratcentimetern som gud skapat känner jag magen vända sig uppochner och ge ifrån sig ljud som inte hör hemma på den här planeten. jag är verkligen inte bra på att vara laktosintolerant. för även om det där inträffar, fortsätter jag trycka in 13 bitar till. jag tror jag måste hitta en vikarie till choklad.

nääää nu ska jag äta morot och leta fram mitt underställ (grrrrrRrrRrRRr).

det var ett tag sen ni hörde (läste) något från oss. närmare bestämt så var det väl si sådär ett sportlov sen. jossan har varit nånstans norr i landet och åkt skidor och grejor. jag är ingen skidmänniska så jag stannade hemma här i mellansverige och var kräksjuk istället. sen passade jag på att få nässelutslag också när jag ändå höll på. har varit ett riktigt sportig sportlov med andra ord. hehe. fast idag har jag faktiskt lirat boll. och ska göra det imorn också. så att det väger upp liksom.

och eftersom det ska spelas fotishbollish i morgon också så blir det en kväll i soffan. ska kika lite på nått musikprogram på ettan som moderskeppet så gärna vill se. få se om det är något att ha.

nu vet ni i alla fall varför vi har varit så himlans off. eller aaaah jossan hade ju inte sitt huvud i en toalett så hennes ursäkt för att inte ha skrivit är väl inte så jättebra. jag menar hon har ju faktiskt en ifån så hon kunde ju bloggelibloggat i backen. men vad vet jag. hon kanske har noll kooordination och liksom inte alls kan skriva och skida samtidigt.

nejnejnej nu ska jag inte störa mer. med lite mando diao i öronen ska jag nu återgå till att ignorera min familj. have a good one ppppppl. ttyl. höhö.

nu har jag packat klart min enorma väska. jag tror nog jag är världssämst på det. liksom varenda tröja blir så otroligt fin så man inte har hjärta att lämna den hemma. och så tycker jag alltid att jag organiserar allt så fantastisk bra i väskan, men i slutändan springer jag runt och trycker ner lite grejer här och där. dessutom blir den alltid större än mig, och jag orkar inte bära ner den för trappan utan att stanna upp efter varje steg för att kunna andas. tre ord:  S Ä M S T

nu har jag legat i min säng sen i söndags. och visst det är väl skönt att ligga, men asså det börjar bli lite enformigt. jag har räknat plankorna i taket 274 gånger, pillat bort alla noppror från min lila filt, jag har även planerat min 18-årsfest, min student och mitt bröllop. har inte hunnit med min begravningen än. men jag vet att den kommer blir AWESOME.

och när jag inte legat och planerat och räknat så har jag kollat på film, läst alla bloggar i hela världen och uppdaterat facebook sisådär ett par miljoner gånger.

varför har jag då spenderat all denna tid i sängen? man kan ju tro att det skulle kunna vara för att min säng är så förbövelens skön. men icke. jag har en disk i kläm i ryggen. det har alltså varit lite svårt att röra sig om jag säger såååå. men efter massage (alltså inte såndäringa skön massage som man vill ha, utan mer jag-drar-isär-dina-kotor-med-min-kroppsvik-massage där massören i fråga förmodligen är lagt åt det sadistiska hållet.) MEN det hjälpte. så nu har jag fått nåra fina övingar som jag ska göra och så ska jag äta extra mycket choklad (det där sista är en egen rekommendation hehehe). så imorgon ska jag till skolan. och jag är glad. dels för att jag har så himlans fina klassmatessss men också för att vår historialektion är inställd. vilket betyder att vi börjar 13.10. TIO ÖVER ETT THAT IS. alltså 10 minuter EFTER klockan 1. tre ord: U N D E R B A R T.

här har jag illustrerat lite fint vad som är problemet. och jag vet. ni behöver inte säga hur fantastisk jag är på att måla. jag vet redan.

idag är det 200 fjuttiga dagar kvar tills jag blir aaartoooon. herrgudars bananer vad bra det är. tääänk vad jag ska köra bil och köpa trisslotter då. ååh

det hääär kommer bli en braa vecka. och nästa vecka kommer bli ännu mer bästare. lääägeer, alla hjärtans dag, skidor och massa feeetingbra grejer med galna människor. laajf is gooooood

nu har jag ätit kycklng tacos och parkerat mig i soffan där min rumpa kommer forma om våra soffkuddar resten av kvällen. mina classmates befinner sig just nu i gbg och har kul. jag däremot, sitter alltså hemma och formar om soffkuddar. det kan låta ganska så trist i jämförelse. men ni ska bara veta vad jag har för planer! okej. eftersom ni är så jävla nyfikna så ska jag berätta. tre ord: godispåse större än danmark.

jisseeessss. gav mig ut på en liten löprunda förut, men det va liksom lättare sagt än gjort. halakde runt på trottoarerna gjorde jag, blev rädd för lite buskar och lerhögar och trampade ner i vattenpölar. SOMMAR, JA TACK.

jag har inget vettigt att meddela över huvud taget, verkligen inte. så nu ska jag fortsätta förundras över att vi inte har några läxor, och titta lite på one tree hill igen. ååsch, så bra det är.

btw, så har jag stooora problem med att stava idag nu. det syns kanske inte, men jag vet inte hur många gånger jag tagit hjälp av delete-knappen. ööööö

sitter i vår röda soffa och fryser äääset av mig. om det bara kunde bli sommar. då skulle livet vara så himlans bra. men istället halkar man runt på gatorna, blir blöt om fötterna och har dubbla jackor på sig. inte njas.

anywho. nu ska jag nog vila ögonen lite samtidigt som jag äntligen ska uppdatera min sjukt sega data. och efter det åker jag och tar hand om mina små scoutbarn. en fullspäckad kväll med andra ord...

nu: filt + my = sant.

jag ska strax svida om till mina redan svettiga träningskläder och snöra på mig mina fotbollsskor för lite utomhusträningen så här lite trevligt på onsdagskvällen (och herregud vilken lång mening det där blev!). man skulle ju kunna tro att jag är astaggad och har ätit pasta sen i förrgår oså. men om sanningen ska fram så känner jag mest att det kommer bli kallt. kallt. och så lite kallt. sen har jag sträckt mig i rÖven också. det gör det hela ännu mer onajs. men jag får väl bita ihop mina kissielips och göra det bästa av situationen.

näääe nu är jag KISSIEnödig så jag ska väl springa upp till toan innan det är försent. TTYL PPL. (heheheheheehehhe)

asså förlåt. jag ber så hemskt mycket om ursäkt för vår frånvaro. hoppas att inte allt för många av er tre läsare har tagit era liv. skulle vara så himla okul liksom. dessutom skulle ju vår statistik rasa...men men men men nusån är vi back on track. tror jag. jag vet inte ens varför vi var off track. jag antar att vi satt för mycket vid facebook, halkade runt för mycket på trottoarerna, åt för mycket blåbärsmuffins och levde för mycket för att liksom hinna med att bloggerliblogga.

hoppas att ni lever och äter. det gör vi. hörs snart igen, mina hjärtegullisar.